SGS

           Svenska Guppy Sällskapet  

 

 

Hem

Om Sällskapet

Guppy:

Odling & Hälsa     

Odlingsvarianter

Grundfärger

Täckfärger  

Genetik        

Gentabeller 

Ren Stam?   

Utställnings info

Vildtyper

SGS Forum

Bilder

Medlemsbloggar

Björns blogg

Mickes blogg

Tommys blogg

Länkar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

                                      SGS © 2010 • Privacy Policy • Terms of Use

www.guppys.se
___________________________________________________________________________________________  

 

 

Genetiklära

 

 

Av Björn Lundmark

 

Många är det som när de hör ordet genetik, ryggar tillbaka och viftar avvärjande med händerna som om de hade blivit utsatta för en besvärjelse. Samma personer vill inte hålla på med guppyodling bara för att det kan förekomma några genetiska termer inom hobbyn. Andra säger att det där är för svårt, ingen normal människa kan förstå hur det fungerar eller förstå vad orden betyder. För att försöka slå hål på denna myt och vissa er att genetik kan vara lättsamt och nästan intressant, har jag skrivit denna artikel.

 

Vi tar det från början. För det första behöver man inte veta något om genetik eller annat besvärligt för att vara road av guppyn. Guppyn förökar sig och lever lika bra i våra akvarium oavsett om deras ”skötare” kan något om genetik eller inte. Det är först när den glade guppyodlaren vill förstå varför ett anlag försvinner medan ett annat dyker upp bland sina guppys som personen i fråga måste bita i det sura genetikäpplet. Jag håller med om att genetik kan vara tråkigt och ibland mycket svårt att förstå, det har jag fått erfara under långa lektionstimmar med stammande professorer under min biologiutbildning. Men som guppyodlare behöver man bara veta några grundläggande begrepp det vill säga det enkla och roliga. Antalet begrepp som man bör behärska är sju till antalet. Vi tar de först allihopa på en gång sedan går vi igenom alla lite mer grundläggande ett och ett. Alltså de sju begreppen du bör känna till för att vara en guppyodlare av rang är:

 

1) Y-bundet

2) X-bundet

3) Könsbundet/autosomalt

4) Dominant/recessivt

5) Överkorsning.

 

Samt ett generationssystem för att enkelt kunna beskriva olika generationer brukar man inom genetiken/avel använda följande begrepp: P= parentala vilken beskriver parningen av två individer(t.ex. en nyinköpt hane och hona, obesläktade eller inte), deras avkommor hamnar i F1-generationen, deras avkommor i F2 o.s.v. Se där det var väl inte så farligt, redan nu kan du framför dig se simmande de mest fantastiska färgglada guppys, vilket är belöningen för en guppyodlare av rang. Seså sakta i backarna, nu börjar den oerhört tråkiga genomgången av betydelsen av varje uttryck.

 

1) Y-bundet

 

Som en del vet har guppyn liksom människan ett XY-system som bestämmer könet. En individ med kombinationen XY är en hane och en XX hona. Med Y-bundet menas ett arvsanlag (t.ex. en gen) som sitter på Y-kromsomen. Sådär det var väl inte så farligt eller?

Vad detta betyder för oss i vår strävan att förstå färgernas nedärvning hos våra små färgsprakande underverk att ett anlag är Y-bundet? Jo, Y-kromsomen nedärvs alltid från far till son, så det innebär för oss att har vi en hane som bär på ett Y-bundet anlag kommer också alla hans söner att få detta anlag. Y-bundna anlag är de lättaste anlagena att jobba med, då de ”aldrig försvinner” (om eventuella undantag får ni reda på längre fram i texten). Lite kuriosa, det finns en region på Y-kromsomen som på Svenska kallas för ”könsbestämmande regionen”, där sitter de ”gener” som gör hanar till hanar, utan dessa skulle det bli en hona av en hane! Nedan följer ett exempel på Y-bundet anlag (den röda fläcken på framkroppen), vid en korsning oberoende av hona får sönerna faderns Y-bundna anlag.

 

 

 

2) X-bundet

 

Om ni råkade läsa vad som stod i första stycket om Y-bundet så förstår ni ju ganska väl vad X-bundet betyder, se där ni är ju riktigt klipska. Genetik är ju väldigt enkelt egentligen, eller hur? X-bundet är alltså ett anlag som sitter på X-kromsomen. Det låter ju väldigt enkelt och det är det ju också, problemet är bara det att man kan ofta inte se på honan vilka X-bundna anlag hon bär på, dessutom är hon utrustad med två X-kromosomer. Apropå hanens X-kromosom är det ofta hos honom som man ser vilket anlag som finns på denna kromosom. Vidare betyder detta att om ett anlag sitter på X-kromsomen hos en hane och man parar honom med en hona från en annan stam (med andra färger på sina X-kromosomer) leder detta till följande. Sönerna får honans (moderns) X-kromosomer och detta innebär att de får helt andra färger än fadern förutom hans Y-bundna anlag. Detta kan orsaka stor förvirring hos den stackars guppyodlaren, som inte förstår hur det kunde bli så annorlunda avkommor från den fina hannen. Efter att ni har läst detta förstår ni detta och kan berätta för era stackars okunniga medakvarister vad det beror på. Nedan ser ni en skiss på hur hanens röda stjärt i P-generationen hamnar på hans döttrar, de har alltså fått en X från fadern och en från modern i första generationen (F1). Om man sedan parar honorna i denna F1-generation med t.ex. sina bröder eller andra hanar spelar ingen roll för det X-bundna, utan 50 % av avkommorna från dessa honors kommer att få den röda stjärten. De andra 50 % kommer att få den andra X-kromosomen och därmed på den färg som finns på den, om den nu har några färganlag.

 

 

3) Könsbundet & autosomalt

 

Det här kära genetiker är inte svårt alls, med könsbundet menas de två grupperna vi har tagit upp ovan nämligen Y- & X-bundna gener. Alltså om en gen sitter på antingen den ena eller båda av könskromosomerna kallas de för könsbundna, detta för att just de ”gener” som bestämmer organismens kön i detta fall också sitter på X och Y.

Autosomalt är lika enkelt det också, det är de gener som sitter på någon av guppyns andra 22 kromosompar (guppyn har liksom människan 22 kromosompar + 1 par könskromosomer = 23 par kromosomer). Generellt kan man tänka att guppyns grundfärger ärvs autosomalt medan täckfärgerna ärvs könsbundet, dock ingen regel utan undantag, men vet ni att det generellt förhåller sig så, då vet ni mer än de flesta.

 

4) Dominant/recessivt

 

Enligt de flesta förklaringar brukar man säga att den dominanta liksom undertrycker den recessiva genen, så är det kanske inte, utan jag ska här istället försöka förklara ett annat sätt att se på saken Även detta är busenkelt, det är bara förklaringen som är krånglig. Som ni vet har vi alla två kromosomer av varje sort, en från modern och en från fadern. Guppyn i detta fall har 23 par kromosomer (d.v.s. 46st), och på dessa sitter generna uppradade, schematiskt sett. Båda kromosomerna i ett par är lika långa och på motsvarande ställe sitter ”samma gen” på båda kromosomerna, detta genställe kallas locus (”genplats”). På ”genplatsen” kan det sitta olika varianter av genen (alleler) det spelar ingen roll vilken variant som sitter där utan alla funkar som par.Av dessa olika genvarianter produceras det olika egenskaper, en variant kan t.ex. skapa svarta färgceller medan den andra inte kan göra det o.s.v. Så om fisken har en variant av båda, d.v.s. en som kan skapa svarta färgceller och en som inte kan göra det, då kommer den som ”fungerar” att kunna tillverka svarta färgceller och samtidigt göra detta i tillräcklig mängd så att fisken får ett normalt antal svarta färgceller i sina fjäll. Ett sådant anlag kallas dominant. Det vill säga att det krävs bara en kopia av genen för att effekten ska synas på fisken. Den andra genvarianten som inte kunde tillverka svarta färgceller, den märks inte så länge den andra gör allt ”jobb” den kallas alltså därför recessiv. Detta innebär alltså att när en fisk får två kopior av denna ”kan inte göra svartfärggenen i detta fall” så kommer den alltså att sakna svarta färgceller och vi får vad vi kallar en albino, men detta syns bara när båda ickefungerade generna hamnar hos samma fisk. Det är därför man alltid måste ha två lika kopior av ett recessivt anlag för att det ska synas. Observera att det inte alltid måste handla om ickefungerande gener när det handlar om recessiva och dominanta utan nu togs det exemplet för att det är lättbegripligt. Det finns också möjligheten att båda generna producerar det de ska och då blir avkomman också en blandning (co-dominans) av de båda generna, om då en gen skulle producera röd färg och den andra vit så skulle avkomman bli rosa. Det finns också färger som påverkas av flera gener men detta ska vi inte fördjupa oss i, för då kan det lätt bli mycket att hålla reda på.

 

Sammanfattning: Om ett anlag är dominant räcker det med att bara en av dessa kromosomer i ett kromosompar fungerar/har anlaget för att det ska synas hos bäraren (se nedan). Här bär honan på ett dominant anlag (i enkel upplaga) som gör blå färg till röd, hon paras med en röd hane och de får då 50 % blå avkomma oberoende av kön (de som fick ”blågenen”). De andra 50 % blir röda, om honan hade haft två ”blågener” hade 100% av hennes avkommor fått blå stjärt.

 

 

 

 

För ett recessivt anlag innebär det att båda två kromosomerna i ett och samma par ska ha samma gen för att anlaget ska synas. Här får den turkosa stjärten hos hanen symbolisera ett recessivt anlag och detta försvinner alltid i F1 (såvida inte honorna bär på detta anlag också). Om man sedan parar syskonen i F1 kommer 25 % av deras avkommor att få den turkosa stjärten oberoende av kön.

 

 

 

 

5) Överkorsning

 

I början av denna sida lärde vi oss om könsbundna anlag (X & Y). Nu ska jag berätta om ett hemligt vapen om du vill kunna skapa en helt egen guppyvariant, nämligen överkorsningen. Det hela är mycket enkelt. Under en viss tidpunkt i ”tillverkningen” av könsceller (ägg & spermier) ska kromosomparet hos föräldern separeras så att respektive kromosom hamnar i varsin könscell enkelt uttryckt. Om denna delning inte skedde skull vår genmassa fördubblas för varje generation, och så mycket kromosomer/gener kan vi inte ha. I alla fall, vid delningen av kromosomerna kan det hända att de båda kromosomerna hamnar emot varandra och liksom byter ände med varandra, enkelt uttryckt (se skiss nedan).

 

 

Varför beskriver jag detta för er, jo för att man kan få fantastiska resultat bara man väntar tillräckligt länge. Denna överkorsningsprocess är helt normal och förekommer bland alla organismer, och för en avancerad guppyodlare är den mycket användbar. Men vad innebär det egentligen? Jo att ett anlag som sitter på X-kromsomen helt plötsligt hamnar på Y. Detta betyder att man kan få nya kombinationer av guppys som ingen har haft tidigare, då ett anlag har t.ex. hamnat på Y, då kan man försöka ta till nya honor med andra X-bundna anlag och på så viss utveckla en mer komplex guppystam. De flesta överkorsningar ligger ofta i intervallet 1-5st per hundra avkommor, ibland mer ofta, ibland aldrig. De Y-bundna anlag som ligger nära eller i den sexbestämmande regionen korsar aldrig över, detta för att inte förstöra ”haneanlagen”. De flesta överkorsningar ger dock ett tråkigt resultat där man har förlorat ett anlag istället för att vinna några, det blir ju lika många sådana!

Nedan visas hur man kan använda överkorsningen för att förbättra sin stam. Stam 2 är den stam du vill ”förbättra” den saknar färg i ryggfenan. Du tycker att en röd ryggfena skulle vara snyggt, men det finns inga tillgängliga stammar med X-bunden röd ryggfena. Därför skaffar du en stam/hane med en röd Y-bunden ryggfena vilken du parar med din stams honor. Om du har tur kommer det i F1 att finnas någon hona som visar en röd ryggfena, denna kan du sedan para med dina hanar och vips så har du skapat dig din drömstam. Givetvis är det sällan som det går som skolexemplet här ovan, men ibland funkar det.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lycka till med ditt guppyavlande !!

 

 

 

 

 

 

 

___________________________________________________________________________________________