SGS

           Svenska Guppy Sällskapet  

 

 

 

Hem

Om Sällskapet

Guppy:

Odling & Hälsa     

Odlingsvarianter

Grundfärger

Täckfärger  

Genetik       

 Ren Stam?  

Utställnings info

Vildtyper

SGS Forum

Bilder

Medlemsbloggar

Björns blogg

Mickes blogg

Tommys blogg

Länkar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

                 SGS © 2010 • Privacy Policy • Terms of Use

 

 

 

 

 

 

 

 

www.guppys.se

 

 

___________________________________________________________________________________________  

 

Fördjupning av genetiken bakom grundfärgerna

Björn Lundmark

På varje ställe i genomet (hela genmassan) finns det två kopior av varje gen, en från fadern respektive modern därför har fisken alltid två upplagor av samma gen. Dessa två upplagor behöver dock inte alls vara identiska, varianter av samma gen kallas allel. Lyckligtvis inom grundfärgsgenetiken så har de åtta grundfärgerna en av de enklaste möjliga arvsgångerna nämligen autosomalt recessiv (autosomalt; oberoende av könet, recessivt; i förhållande till den grå). Detta betyder på svenska, att föräldrafiskarnas kön inte är kopplade till deras grundfärg och att korsar man med en grå kommer alla avkommorna att bli grå oavsett vilken av föräldrafisken som var grå. Givetvis finns det komplikationer men nu går vi igenom grunderna till att börja med.

Genupplagorna beskrivs oftast med bokstäver, dominanta versioner (vildtyper) med stora bokstäver t.ex. B recessiva med små, t.ex. b. Med dominant menas egentligen att det bara krävs en av generna (B) för att tillverka de nödvändiga pigmentcellerna i detta fall.

Alltså även om fisken har generna Bb så räcker det med ett stort (B) för att tillverka de korrekta svarta pigmentcellerna i tillräckligt stor mängd i det här exemplet. Det är alltså inte genen som är dominant utan med det menas bara att det krävs en kopia av genen för att tillverka allt nödvändigt material så fisken ser ut likadant som den hade två fungerande kopior (BB). Då alla grundfärger utom grå är recessiva brukar detta illustreras i en tabell som beskriver hur olika mutationer har ”slagit ut” den ordinarie genen med att illustrera de med en liten bokstav.

        Genotyp      
Alleler (genvarianter)
Grundfärg            
Grå BB GG RR HH AA LL PP
Blond bb GG RR HH AA LL PP
Guld  BB gg RR HH AA LL PP
Blå I BB GG rr HH AA LL PP
Blå III BB GG RR hh AA LL PP
Albino BB GG RR HH aa LL PP
Lutino BB GG RR HH AA ll PP
Pink BB GG RR HH AA LL pp
Dubbelrecessiva
Creme bb gg RR HH AA LL PP
Vit  bb GG rr HH AA LL PP
Silver BB gg rr HH AA LL PP

 Man kan läsa tabellen på följande sätt, vi använder exemplet blond. En blond fisk har alltså fungerande gener på alla gener upptagna i den här tabellen, men ”genen” för att tillverka normala svarta pigmentceller där har den två versioner benämnda b och inga av dessa kan tillverka korrekta svart pigmentceller, därför blir fisken ljusgul (blond) som vi tidigare konstaterat.

 

Hur man odlar guppys med recessiva grundfärger

Det har nämnts ovan att man ska hålla lite svårare grundfärger i ett ”blandbestånd” i avseende på grundfärger, hur gör man då detta? Det enda man måste ta i beaktande är att alla grundfärgerna är recessiva i förhållande till den grå, har man det bara i bakhuvudet går allt bra. Ett annat fenomen som dyker upp är att om man korsar två recessiva grundfärger med varandra så blir avkomman grå i första generationen, varför det? Svaret kan vara lite svårt att förstå intuitivt, men vi förklarar med ett exempel så blir det enklare. Om vi tittar i gentabellen ovanför så kan vi få en ledtråd om vi tittar t.ex. en blond så är den ”frisk” i alla sina ”färggener” utom den som gör det svarta pigmentet, så en blond fisk nedärver alltså samma färggener som den grå i alla gener förutom den ”svarta” som sagt. Om man då korsar denna blonda med en blå guppy kan man se att den blå fisken har alla gener intakta utom den som gör röda och gula färger och detta gör att om man slår ihop den blå med en blond så får avkomman en fungerande gen av alla typer och fisken blir grå. Det intressanta kommer i nästa generation om man parar syskonen. Då får man rent statistiskt ett utfall av avkommer som följer 9/16 gråa, 3/16 blonda, 3/16 blåa och 1/16 vita. Detta utfall är typsikt för Mendels andra lag (korsningar med två recessiva anlag) Mendels första lag är det som blir vid korsning av ett dominant och ett recessivt anlag, och där blir alltid utfallet i andra generationen, ¾ av den dominanta färgen (gråa) ¼ av den recessiva färgen. Oftast brukar detta illustras av ett korsningsschema och jag ska väl inte vara sämre. Vi tar den första lagen först, vi använder en grå och blond fisk för enkelhetens skull. Vi tar bara med de gener som berörs i denna korsning dvs BB (grå, två normala alleler (genvarianter)) bb (blond med två icke fungerande alleler). Den grå fisken kan bara lämna vidare en av sina alleler vid parningen och då den bara har B så kommer den att ge B till sina avkommor oavsett vilken av B:na det blir. Samma sak gäller den blonda, den har bara b och kan därför bara ge b till sina avkommor. Det är detta som beskrivs i korsningsschemat nedan.

 

B

B

b

Bb(grå)

Bb (grå)

b

Bb(grå)

Bb (grå)

Alla fiskarna får i första generationen kombinationen Bb och är därmed grå med anlag för blond. I nästa generation börjar det hända intressanta saker här har vi två alternativ, antingen korsar avkommorna med föräldrarna eller så korsar avkommorna med varandra. Om man vill ha så många som möjligt med den recessiva grundfärgen då korsar man den blonda föräldern med avkomman, då kommer 50% av deras avkomma att bli blonda i detta exempel. Korsar man första generationens avkommor (F1) med varandra kommer 25% att få den recessiva grundfärgen.

 

Den heterozygota fisken

 

B

b

b

Bb (grå)

bb (blond)

b

Bb (grå)

bb (blond)

Visar återkorsning av en heterozygot grå med en ren (homozygot) blond, t.ex. en förälder med sin avkomma. Heterozygot fisk, dvs den har två olika genvarianter (olika = hetero; homo = lika).

 

B

b

B

BB (grå)

Bb (grå)

b

Bb (grå)

bb (blond)

Korsning av två heterozygota fiskar t.ex två syskon i en kull.

Det ovanstående kan var bra att känna till om man vill hålla guppys i en grundfärg som som blir svag om man håller den i ett homozygotbestånd (utan andra grundfärger), för att undvika den svaghet har man oftast ett heterozygot bestånd där det hela tiden finns fiskar med två grundfärger. Om man har fiskarna i ett s.k. heterozygotbestånd så åker den "svåra" grundfärgen hela tiden snålskjuts med den "lätta", exempel en grå hona är fertil och hon föder lika gärna halva kullen guld som grå. Det är först när guldhonor ska föda guld som det blir lite sämre speciellt i flera generationer.

Så här långt torde allt vara relativt enkelt och för att göra det lite svårare börjar det bli om man ska göra en dubbelrecessiv guppy. Säg att vi vill göra en guppy i grundfärg vit, vit är en kombination av blond och blå. Låt oss para en blond och blå fisk och givetvis blir alla avkommorna gråa, för att den blonda fisken har ju gener där den blåa saknar fungerande och vice versa därför får alla avkommorna i första generationen en fungerande gen till alla färgceller. Om de ingående fiskarna är homozygota kommer alla avkommorna i F1 att få samma genotyp för de två generna i fråga: Bb Rr vilket ger om vi parar de syskonen ett större antal kombinationer. De nämnda kombinationerna kan vara följande i vid reduktionsdelningen (när våra könsceller (ägg, spermier)innehåller bara kan ha en variant av gener (annars skulle nästa generation få dubbla antalet gener/kromsomer): BR, Br, bR, br

 

BR

Br

bR

br

BR

BBRR (grå)

BBRr (grå)

BbRR (grå)

BbRr (grå)

Br

BBRr (grå)

BBrr (blå)

BbRr (grå)

Bbrr (blå)

bR

BbRR (grå)

BbRr (grå)

bbRR (blond)

bbRr (blond)

br

BbRr (grå)

Bbrr (blå)

bbRr (blond)

bbrr (vit)

 

Korsningsschemat visar att vi får 9/16 grå (dock är nästan alla heterozygota), 3/16 blonda, 3/16 blå och 1/16 vita. Så vill man vara helt säker på att få någon vit bör man få fram närmare hundra yngel i F2.

Så nu kan vi det mesta om arvsgången hos autosomala recessiva anlag, denna kunskap kan användas på alla organismer där autosomala anlag ansvarar för en eller annan egenskap. Tyvärr är det oftast  så är det flera anlag som ansvarar för en egenskap och då blir det genast oerhört komplicerat och i det närmaste oöverskådligt. Tycker ni att detta var komplicerat då ska ni vara glada att guppyn har en så enkel genetik ifråga om grundfärgerna, det finns dock komplikationer också inom guppyns värld och vi får se om jag tänker dyka ner i detta, det blir i alla inte inom den närmsta framtiden utan nästa artikel av mig här på hemsidan blir nog om alla de läckra täckfärgerna. Det är ju alla de olika täckfärgerna som är det egentliga kännetecknet på guppyn och all färgvariation som vi oftast ser när vi tittar på guppys i t.ex. zooaffären.

Täckfärgerna

 

En Blond röd DS-hane

 

___________________________________________________________________________________________