SGS

           Svenska Guppy Sällskapet  

 

 

 

Hem

Om Sällskapet

Guppy:

Odling & Hälsa     

Odlingsvarianter

Grundfärger

Täckfärger  

Genetik       

Ren Stam?  

Utställnings info

Vildtyper

SGS Forum

Bilder

Medlemsbloggar

Björns blogg

Mickes blogg

Tommys blogg

Länkar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

                

www.guppys.se
___________________________________________________________________________________________  

 

Här följer presentationen av de vanligaste täckfärgerna, det Svenska namnet anges först sedan det Engelska och eventuellt det Tyska samt på vilken kromsom anlaget är lokaliserat. Många zoobutiksguppys har samma anlag men andra namn och denna djungel har jag inte gått in i, utan namnen är de som används internationellt bland guppyfolk. 

Svenskt namn                  Engelskt namn                               Lokalisering

Amerikan pink vit      American pink white                            X,Y               

Kännetecken: Oftast vit stjärtfena och likaså vit stjärtrot. Det är den vita stjärtroten som avgör om det är en pink vit eller en halvsvart med vit stjärtfena (se halvsvart).       

Kommentar: Relativt ny grundfärg enligt ryktet ska den ha hittas i en amerikansk zooaffär. Efter detta hamnade anlaget hos amerikanska odlare vilka visade denna täckfärg för första gången någon gång på slutet av 90-talet i Asien. Det är därför den heter Amerikan för att de första utställda exemplaren kom just ifrån Amerika. Observera att täckfärgen pink vit inte har något att göra med grundfärgen pink.

 

Bilden visar en pink vit (albino) korsad med en helröd tv, tv en grå lazuli med APW. Notera kännetecknet det vita på stjärtroten.

 

Blå/röd grass            Blue/red grass                                      X                  

Kännetecken: Har antingen en röd eller blå bas oftast med en svart kil på bakkroppen, fenan är blå på de blå och röd på de röda. Trots att det är en och samma stam innehåller den två färgvarianter, orsaken till detta är en gen som heter asian blue.   

Saknar bild         

Kommentar: Asian blue är en komponent som gör många förvirrade, men egentligen är det inte svårt alls. Asian blue är en autosomal dominant gen som ”förvandlar” rött till ljusblått (se bild nedan). (det finns en bra artikel Svenska guppybrev som förklarar arvsgången). I övrigt är själva grass inget konstigt, det är egentligen en form av en typ snakeskin mönster som är X-bunden. Asian blue finns också i en mycket vanlig zooaffärs stam ofta kallad blue neon, vilkas hanar har en ljusblå stjärtfena. Om man korsar dessa med vilken hona som helst utan asian blue anlaget så kommer 50 % av deras avkomma att få ”asiangenen” vilket innebär att de blir blå där de annars hade varit röda. Blue grass är annars en väldigt populär stam i asien.

Bilden visar hur asian blue fungerar. De tre fiskarna är ur samma kull. Den röda fisken saknar anlaget, den översta fisken har anlaget i enkel upplaga och visar då nästan inget rött. Fisken i mitten bär asian blue anlaget i dubbel upplaga resultatet blir då en grå och trist fisk.

 

Brokig                              Varigated, Bunt                                     Olika            

Kännetecken:En brokig fisk utan något annat tydlig stamtillhörighet 

Kommentar: Brokig (syftar oftast på stjärtfenan) kallar man lite fegt alla fiskar vilka man inte kan placera till någon av de kända täckfärgerna. De fiskar som kallas brokiga har oftast en rödaktig stjärtfena med varierande andra färger men det kan som sagt vara vilka färger som helst på en brokig.

Två brokiga hanar.

 

Flamenco dancer                                                                         Flera anlag 

Kännetecken: En röd/lila -aktig fisk med delvis mörkare ibland svarta inslag.

Kommentar: Om jag har förstått saken rätt innehåller en flamenco dancer en moskva blå framkropp troligen också den blå bakkroppen (se moskva blå). Den har också magentagenen vilker ger det rödaktiga (se Magenta) även Störzbach anlaget (se Störzbach) vilken ger ett metalliskt skimmer. Det finns flera varianter av denna flamenco dancer.

Flamenco dancer. Foto Micke Norberg

 

Full Platinum                                                                              Flera anlag 

Kännetecken: En helfärgad fisk som glänser i någon metallisk nyans, det finns guld, vit, gul osv.

Kommentar: Det enda jag vet med säkerhet om dessa fiskar är att de under all färg finns det en halvsvart bakkropp övertäckt med metallglans. Troligen har de en kraftig produktion av "leucophores" d.v.s. de vita pigmentcellerna. Detta anlag förväxlas också ofta med Metallik då detta anlag kallas ofta även det Platinum i USA och Asien.

Här finns bildlänk

 

Galaxy/Medusa                                                                            Flera anlag 

Kännetecken: Har en metallik i framkroppen och filigran på bakkroppen.     

Kommentar: Den här stammen skapades av en Asiens mest kända odlare Yoshiki Tsutsui under början av nittiotalet. Han kombinerade helt enkelt den Y-bunda metallik och en X-bunden filigran, gör sig bra på grundfärg guld.

Hane i täckfärgen galaxy på grundfärgen guld i spadstjärtformat.

 

Grön                                  Green                                                      Y                  

Kännetecken: Grön framkropp med flera tydliga röda fläckar ovanför gonopodiet.

Kommentar: Finns sällan Europa, men i Amerika förkommer den och anses där som en av de äldsta stammarna och används ofta i korsningar då det gröna anses vara ”odominant”.

En grön guppy från zoobutik, är troligen inte "äkta" grön men ni får en känsla av hur en grön kan se ut.

 

Halvsvart                        Half black                                               X,Y               

Kännetecken: En svart bakkropp     

Kommentar: Halvsvart syftar egentligen på att halva fisken är svart andra halvan inte. Kan kombineras med de flesta färger, en hane bestående av röd framkropp och fenor kallas således för halvsvart röd i guppykretsar. Halvsvart verkar oerhört svårt att förena med dubbelsvärdsguppys det verkar som halvsvartanlaget (ofta förkortat Ni 2) är länkat med en gen som fyller igen tomrummet mellan svärden.

Ett gäng halvsvart vita från en utställning i Wien 1998. Foto Micke Norberg, till höger en HS-röd. Foto: Micke Norberg

 

Helröd/Fullröd                              Full red                                                    Flera anlag 

Kännetecken: En helt röd guppy      

Kommentar: Här kan det finnas två typer, hur man skiljer på dem vet jag inte. Den ena kallas helröd och består av flera anlag (både X och Y bundna) som gör att hanen blir helröd. Den andra varianten kallas Moskva röd och är också helröd, antagligen anspelar moskva på den färg som kallas moskvablå och är vanligen en blå framkropp men i det här fallet är den blå fram kroppen istället röd om ni förstår vad jag menar.  Enligt vissa kan den helröda kroppen ärvas autosomalt recessivt. Den som vet mer om röda täckfärger får gärna komplettera informationen här.

Helröda albinos.

 

Moskvasvart/Helsvart                      Full black                                                 Flera anlag 

Kännetecken: En helt svart guppy    

Kommentar: Enligt vad jag förstår har man lyckats göra en moskva blå till helt svart. För i världen gick det inte att odla svarta guppys då det inte fanns några anlag som gav  svart färg utan att orsaka cancer hos fiskarna . Men med det nya svarta anlaget (antagligen egentligen mörkmörk blått) kan man ha svarta livsdugliga guppys. Det kan finnas fler anlag (Onyx?) som jag inte vet hur de funkar ännu ibland de helsvarta...

Hittade inga bra bilder att länka till, googla själva på full black guppy (bilder) så kommer det bra bilder.

 

Japanblå                        Japan blue                                              Y, X              

Kännetecken: En ljusblå bakkropp    

Kommentar: Japanblå ska ha uppstått hos Japanska vildguppys vilket har ifråga sätts av många och det man vet med säkerhet är att anlaget först dök upp hos japanska odlare. I Europa finns mig veterligen bara den Y-bundna varianten men i Asien finns det X-bunden japanblå.

Ett par japanblå dubbelsvärdshanar med röd neon = röda framkroppen och de röda fenorna (X-bunden). Till höger en japanblå utan röd neon.

 

Lazuli                                                                                                 Y                  

Kännetecken: Ett blåaktigt fält på framkroppen   

Kommentar: Lazuli har fått namnet efter ädelsten lazuli lapis vilken täckfärgen liknar mycket. Är en modern täckfärg som kom i slutet på 90-talet, kom till Europa i början av 2000-talet.

Lazuli triangel och en dubbelsvärd (höger)

 

Magenta                                                                                           Autosomalt dominant

Kännetecken: Hela kroppen inklusive fenor blir magenta (röd-lila) färgade samt förminskad stjärtfena.

Kommentar: Ett relativt nytt anlag som ökar antalet röda färgceller radikalt. P.g.a. att det är dominant är det lätt att korsa in i olika stammar. Det svåra med magenta är att får till stora fenor.

Till vänster visas två syskon från en filigranstam, den övre saknar magenta den undre har den. Till höger en endlerkorsning med magenta

På länken visas helröda magentas

 

Metallik                           Metallic/platinum                                     Y                  

Kännetecken: Ett ljusblått eller ljusgult fält på framkroppen, påverkar också bakroppen ger ofta en metallisk skimmer på densamma.    

Kommentar: Uppstod hos Tyska odlare, och ingår bl.a. i Galaxy.

En metallik lyrstjärt och metallik triangel till höger.

 

Moskvablå                Moscow blue                                                   Y                  

Kännetecken: Egentligen består anlaget av en bläckblå framkropp inklusive ett blått huvud. I en helblå moskvablå är det ofta flera anlag inblandade.

Kommentar: Här är ett anlag som finns i många Europeiska stammar. Det egentliga moskvaanlaget är den blå framkroppen, medan det som de flesta tänker på när man pratar om en moskvablå fisk är en helblå fisk men då talar vi om två anlag (den blå bakroppen är X-bunden även fenfärgen i detta fall). Detta anlag kommer som man kan ana sig av namnet från moskva och guppyutställningen som hölls där 1979 eller 80, då två tyska odlare fick med sig en hane med anlaget till Europa. På den tiden var bakkroppen inte blå utan filigranmönstrad.  En helblå moskvablå triangel i grundfärg grå får om korsar över den på grundfärg pink en silvrig framkropp och nästan svart bakkropp och en rundstjärt (kallas panda) (se grundfärgen pink).

Moskvablå triangel på grundfärg grå (vänster, Foto O. Boberg) samma täckfärg på grundfärg pink.

 

Röd Neon                      Red neon/coral red                                    Y,X               

Kännetecken: Ett mer eller mindre rött fält på framkroppen    

Kommentar: Den svenske odlaren Håkan Turesson blev kändis i guppyvärlden då han utvecklade helröda dubbelsvärdsguppys med röd neon som en viktig ingrediens i den röda framkroppen.

Röd neon på två grundfärger, blond överst och grå under. På fisken till höger syns fältet tydligt på framkroppen.

 

Saddleback och "halvhalvsvart"                                                    ?                   

Kännetecken: Ett svart fält som bara täcker övre delen av stjärtroten.       

Kommentar: Finns i två varianter en halvhalvsvart X-bunden eller Y-bunden den har troligen funnits ett tag (se bilden på ormskinnshanen nedan), medan saddleback är autosomalt  och kan härstamma från en Endlerkorsning. Det mesta med detta anlag är oklart då det är relativt nytt. Den som vet bättre får gärna fylla på.

 Hane där "saddlebacken" ärd t svarta på övre delen av bakkroppen.

 

Ormskinn/filigran      Snakeskin, Lace                                    X,Y               

Kännetecken: Mer eller mindre delar av fisken täcks av ett ormskinnsmönster.

Kommentar: Det är frågan om flera anlag om hela fisken är täckt med ormskinnsmönster och oftast är det minst ett filigrananlag för stjärtfenan och minst ett för kroppen, troligen fler. Att kärt barn har många namn stämmer verkligen in på filigran/ormskinn. Ofta kan man tänka att i Europa kallas den för filigran men i USA kallas samma mönster för lace, båda dessa namn syftar på de fiskarna som har finare mönster medan ormskinn ofta syftar på de grövre mönstren.

Filigran med lazuli och en hane med mer ormskinnsliknande (utan lazuli) kropp till höger (brokig stjärtfena)

 

Störzbach                                                                                  Autosomalt recessiv     

Kännetecken: Hela fisken är täckt med metallglans, fenorna påverkas inte färgmässigt i samma utsträckning som kroppen.                

Kommentar: Ett anlag som upptäcktes av den tyska odlaren Störzbach på slutet av sextiotalet för att sedan försvinna i stort sett från Europa. På slutet av 80-talet var en känd japansk odlare på besök och han fick med sig några av de sista Europeiska djuren för strax därefter försvann de sista p.g.a. inavlesproblem. Den japanske odlaren fick fart på stammen och bara något årtionde senare hade anlaget åter börjat spridda sig över världen. Anlaget finns numera i de knallgula guppysarna i zoobutiken kallade "Sunset" och "Mikariff" eller likande, i dessa ingår också filigran så vitt jag förstår.

En blond störzbach med röda fenor t.v. och t.h en blond mikariff. Foto Micke Norberg

 

Wiener smaragd         Vienna emerald                                     Y

Kännetecken: Framkroppen har ett smaragd grönt fält med mer eller mindre svart punkter och linjer.

Kommentar: Den guppysstam som mest liknar vildguppys. Trots sin likhet med vildguppys har den här stammen hängt med sen slutet av fyrtiotalet så den är rejält genomodlad och vill man ha en stabil dubbelsvärdstam är ofta Wiener Smaragd den bästa.

Två olika stammar av Wiener smaragd 

 

Bonusbild en lazuli med brokig triangel på grundfärg guld

___________________________________________________________________________________________

Täckfärger

 

 

Text och foto:  Björn Lundmark (där inte annat anges)

 

Ordlista

Y-bundet: anlag som sitter på hanens Y-kromosom och följdaktligen alltid ärvs från far till son, dvs har fadern anlaget kommer alla hans söner att få egenskapen också

X-bundet: Ärvs via honans X-kromosom och ärvs därför från mor till dotter men också far till dotter då även hanen har en X-kromsom utöver sin Y-kromosom. Detta kan vara viktigt att tänka på vid korsningar.

Autosomalt: ärvs inte via könskromsomen, här spelar det alltså ingen roll vilken av föräldrafisken som har anlaget, det nedärvs i alla fall.

 

Nedan kommer det att presenteras de mest vanliga täckfärgerna. Med täckfärger menas de färger som syns på hanarna efter deras könsmognad. Vissa av de X-bundna täckfärgerna syns även på honorna (t.ex. halvsvart). Täckfärgen påverkas även av guppyns grundfärg.

 

Många av de Y-bundna anlaget är relaterade till hanarnas framkropp och ofta finns det en eller några röda fläckar också kopplade till anlaget, dessa röda fläckar syns ofta inte hos våra odlade stammar men de finns där. Det finns även några Y-bundna anlag som påverkar bakkroppen t.ex. japanblå men de flesta X-bundna regerar på bakkroppen t.ex. halvsvart (kan även vara Y-bunden) men även den blå bakkroppen hos de helblå moskvablå. Fenornas färger är också ofta X-bundna.

 

Det finns ett antal X-budna anlag som inte har tagits med i uppställningen men ändå förtjänar att nämnas, de har inga tjusiga namn som hanarnas Y-bundna anlag. I detta sammanhang kan nämnas röd bakkropp men även mörkblå bakkropp som den som ingår i moskva blå som tidigare nämnts.

 

Egentligen är de flesta täckfärgerna idag en utveckling av de mönster som finns hos vildguppyn. De flesta av vildguppymönstren är Y-bundna och kan ibland poppa fram hos någon enstaka hane i en ren stam. De ligger alltså "under" de moderna täckfärgerna och består ofta av röda och svart fläckar i vissa mönster. Kartläggningen av dess mönster började redan på 1920-talet och en relativt bra sammanställning gjordes av en dansk på 70-talet. Den sammanställningen är inte helt modern men mycket bra att börja med.

 

Guppygenetik från A(bnormis)  till Z(ebrinus) (PDF)

Av Jörgen Frörup